Startsidan
Startsidan

Medicinsk information inför polisprövning

Det är Polismyndigheten som beslutar om vilka krav, medicinska och andra, som ska gälla för att bli antagen till polisutbildningen. Kraven är baserade på att du förväntas kunna arbeta som polis i yttre tjänst i många år efter avslutad utbildning. Ditt hälsotillstånd får inte vara sådant att arbetet som polis kan medföra en försämring av hälsan eller utgöra en risk för din, arbetskamraters eller andra personers hälsa och liv i arbetsutövningen.

Informationen på den här sidan är en sammanfattning av de vanligaste diagnosgrupperna och en guide till hur olika hälsotillstånd bedöms vid prövningen. Denna lista är inte heltäckande och även andra diagnoser än de som presenteras här kan medföra att du inte bedöms som lämplig. Om det råder tveksamhet är det alltid värdefullt att ha med intyg från specialistläkare, som beskriver din sjukdom eller skada, till prövningen.

Det är läkaren på Plikt- och Prövningsverket som avgör om du blir medicinskt godkänd.

Allmänna krav på blivande poliser

Den medicinska bedömningen inför antagning till polisutbildningen är utformad utifrån de krav och påfrestningar som du kan förväntas utsättas för i polisyrket. Arbetet innebär många speciella och oförutsägbara situationer, i skiftande miljöer, där det ställs höga krav på hur du agerar och att man fattar rätt beslut.

Hälsoundersökningen syftar till att upptäcka och bedöma om den sökande har någon sjukdom, funktionsnedsättning, brist i den fysiska kapaciteten eller den psykiska hälsan som gör att det är olämpligt att man arbetar som polis.

Som polis kan du inte vara beroende av hjälpmedel för att kunna se, höra eller på annat sätt fungera, om det finns en risk att hjälpmedlen inte fungerar som de ska. Läkemedel som tas vid behov för att kunna fungera i vissa situationer innebär alltid en risk att de inte hinner tas i tid. Om man medicinerar, kontinuerligt eller vid behov, får läkemedlet inte påverka omdöme, vakenhet, koncentrations- eller reaktionsförmåga.

Allergier är vanliga och är sällan något hinder för att bli polis. Tänk på att du behöver klara av kontakt med pälsdjur, eller vistas i miljöer där det du är allergisk mot förekommer, under rimlig tid.

Om du har en svår allergi och du riskerar att drabbas av anafylaktisk chock (det vill säga en svår allergisk reaktion) och därför bär med dig adrenalinsprutor, kan du inte bli godkänd vid prövningen.

Om du har astma måste den vara så välbehandlad att du inte har några som helst besvär i ditt dagliga liv och heller inte då du anstränger dig fysiskt. Du behöver ha med dig ett intyg från din behandlande läkare eller journalkopior som bekräftar detta.

Om du har astma som utlöses av kontakt med pälsdjur, eller andra vanligt förekommande allergen, kan du inte bli godkänd.

Tillstånd som är i behov av behandling/uppföljning inom sjukvården bedöms generellt som olämpliga, men undantag kan göras efter intyg från specialistläkare som om sjukdomen är stabil och under behandling. Brist på järn, B12 eller folsyra utgör inget hinder även om du behöver behandla med tillskott.

Om du har en rubbning i blodets förmåga att levra sig kan du inte bli godkänd, oavsett om det beror på en sjukdom eller läkemedelsbehandling med blodförtunnande medicin, exempelvis av typen NOAK eller Waran.

Har du diabetes och är beroende av insulin kan du inte bli antagen till polisutbildningen. Vid annan form av diabetes görs bedömning från fall till fall. Ett grundkrav är att sjukdomen ska vara under god kontroll och utan komplikationer. Intyg från behandlande läkare är ett krav.

Det finns många hormonsjukdomar med olika förlopp och prognoser. Därför är det svårt att säga något generellt om dessa sjukdomar. I det flesta fall krävs intyg från en läkare som beskriver din sjukdom samt som beskriver om det finns några hinder för ett fysiskt och psykiskt krävande arbete som polis.

Endometrios med långvarig smärtproblematik bedöms olämplig. Om behandling inneburit att du blivit besvärsfri kan du bli godkänd efter intyg från specialistläkare. Lindrigare former av endometrios kan godkännas utan intyg.

Om du är gravid får du inte genomföra de fysiska testerna vid prövningen då vi inte kan garantera att de inte påverkar fostret negativt. Du är däremot välkommen att göra övriga delar av polisprövningen och återkomma för de fysiska testerna när du varit på efterkontroll hos barnmorskan efter förlossningen.

Resultaten från den del av prövningen du kan utföra som gravid är giltiga i 24 månader.

Du får inte ha sjukdom i hjärtmuskel, hjärtklaffar, retledningssystem eller blodkärl för att bli polis. Genomgångna tillstånd som är utläkta och ej kräver regelbundna kontroller kan ev godkännas med intyg från din läkare där tidigare diagnos, behandling, symtom och prognos framgår. Det får ej heller finnas något hinder mot maximal fysisk belastning.

Lindriga utslag eller eksem, som enkelt kan behandlas, utgör inget hinder för att bli polis.

Du måste kunna bära tung utrustning under långa arbetspass därför godkänns inte psoriasis, eksem (eller annan sjukdom) som ger kroniska förändringar på händer och fötter, eller annan del av kroppen som är utsatt för belastning av utrustning.

I övrigt sker individuell bedömning beroende på graden av besvär.

Om du har diagnostiserats med högt blodtryck kan du bli godkänd med en pågående, välinställd medicinering om den eller sjukdomen inte utgör något hinder mot maximal fysisk belastning. Därför krävs alltid journalkopior eller ett läkarintyg från din behandlande läkare, som beskriver din behandling och ditt aktuella mående.

De flesta infektionssjukdomar är av tillfällig art och är inte något hinder för polisutbildningen.

Det finns dock några undantag: om du är bärare av hepatitvirus eller HIV kan du inte tjänstgöra som polis. Det finns också andra infektionssjukdomar som omöjliggör polistjänstgöring.

Finns det några tveksamheter kring din diagnos så rekommenderar vi att du har ett läkarintyg med dig till prövningen. Det är läkaren på Plikt- och prövningsverket som slutligen avgör om du blir medicinskt godkänd.

Att vara alltför tunn eller alltför överviktig i arbetet som polis ökar risken för skador och minskar dina chanser att utföra ett bra jobb.

Ditt BMI bör ligga mellan 18 och 33, men vi gör en individuell bedömning utifrån din kroppskonstitution och din fysiska kapacitet.

Om du drabbats av spontan pneumothorax (lungkollaps) behöver du för att kunna bli godkänd antingen varit besvärsfri i fem år, eller ha med dig intyg från specialistläkare som visar att det inte finns någon risk för återfall.

Exempel på lungsjukdomar som är direkt diskvalificerande är sådana som riskerar att försämras över tid. I övrigt sker individuell bedömning.

Inom polisen ansvarar du själv för ditt matintag. IBS och glutenintolerans, är exempel på två vanliga tillstånd som sällan är ett hinder för att arbeta som polis. Du måste dock kunna klara ett längre arbetspass utan tillgång till toalett.

En inflammatorisk tarmsjukdom, som Mb Crohn eller ulcerös colit, är ett generellt hinder för antagning. Avsteg kan göras i undantagsfall om en specialistläkare intygar att din sjukdom är lindrig, varit stabil i minst 12 månader och inte bedöms orsaka besvär under utbildning eller tjänstgöring.

I övrigt sker individuell bedömning beroende på graden av besvär.

Om du har eller har haft en medfödd förändring som krävt kontroller i sjukvården krävs ett intyg från den läkare som ansvarat för kontrollerna. I intyget måste det framgå vilken typ av kontroller som skett och vilken behandling som behövts.

Bedömningen utgår alltid från din funktionsförmåga och om du är beroende av hjälpmedel eller medicinering för att fungera normalt.

Att ha full funktion i hela rörelseapparaten är ett krav för att bli polis. Funktionsnedsättning på grund av sjukdom, gamla skador eller förslitningar innebär att du inte blir godkänd.

Om du har haft besvär från muskler, leder, rygg eller nacke tidigare men är fullt återställd bör du ha med dig ett läkarintyg eller journalkopior som beskriver aktuellt status, tidigare undersökningar, behandlingar och åtgärder. Samma sak gäller om du genomgått en större operation i någon led.

Reumatiska sjukdomar som går i skov och kan kräva återkommande eller kontinuerlig medicinering, som till exempel RA, SLE eller Bechterews sjukdom, utesluter tjänstgöring, även om du är välbehandlad och symtomfri i nuläget.

Sjukdomar eller tillstånd som innebär kronisk smärta från leder, skelett eller muskulatur och ger nedsatt funktion eller behov av kontinuerlig eller frekvent medicinsk behandling godkänns inte. Exempel på detta kan vara fibromyalgi eller kronisk nack-/ryggsmärta.

De flesta neurologiska sjukdomar innebär hinder för att bli antagen till polisutbildningen. Exempel på sjukdomar är MS, olika former av nervpåverkan och känselstörningar. Att du har ett läkarintyg förändrar inte den bedömningen.

Epilepsi är också ett hinder för att bli polis. För att göra avsteg från bedömningen krävs ett specialistutlåtande där det framgår att du varit anfallsfri sedan tio år tillbaka utan att du behövt ta några mediciner.

Migrän behöver inte vara ett hinder. Om du har svår migrän med täta svårbehandlade anfall trots behandling bedöms du som ej lämplig. Din chans att bli godkänd ökar om du har med läkarintyg som beskriver din sjukdomskaraktär och behandling.

Om du har eller har haft ADHD eller annan neuropsykiatrisk diagnos (som ADD, autism eller Tourettes syndrom) ska du ta med dig ett läkarintyg till din prövning. Intyget ska utfärdas av en specialistläkare i psykiatri.

Du ansvarar själv för att boka tid och besöka sjukvården och står själv för eventuell kostnad för intyget.

Notera att tillståndet ska vara av lindrig grad med stabil behandling sedan minst ett år, eller att diagnosen är avskriven.

Intygskraven, som du hittar här, behöver uppfyllas i sin helhet. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Läkaren på Plikt- och prövningsverket avgör om du blir medicinskt godkänd, därefter gör psykolog sin egen bedömning om lämplighet.

Tillfälliga sjukdomar som urinvägsinfektioner och njursten påverkar normalt inte bedömningen men om du har ofta återkommande besvär som påverkar dig i vardagens aktiviteter kan det leda till att du inte blir godkänd.

Nedsatt njurfunktion får endast vara lindrig och utan risk för försämring.

Du bör ha med ett intyg från din behandlande läkare.

PMS med lindriga besvär utgör i regel inget hinder. Om du har svårare besvär med PMDS (psykisk påverkan under premenstruella fasen) och behandlas med antidepressiv medicin (SSRI) i perioder eller löpande krävs intyg från behandlande läkare. Intyget ska beskriva din symtombild och behandling, samt eventuell annan samsjuklighet.

Om du har eller har haft en allvarlig psykisk sjukdom, exempelvis psykossjukdom, bipolaritet eller djup depression kan du inte bli antagen till polisutbildningen.

Vid mindre allvarliga psykiska besvär, som lindrigare kortvarig depression eller tillfälliga ångestbesvär, blir bedömningen individuell, likaså om du har haft ett utmattningstillstånd och ätstörning. Du måste ha varit frisk sedan en längre tid och om du de senaste fem åren haft någon form av sjukvårdskontakt med behandling (mediciner och/eller samtalsterapi) måste du ha med dig ett intyg från behandlande läkare. För intygskrav se länk nedan.

Intygskrav - psykiatriska diagnoser Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Läkaren på Plikt- och prövningsverket avgör om du blir medicinskt godkänd, därefter gör psykolog sin egen bedömning om lämplighet.

Sköldkörtelsjukdom är ett hinder om den påverkar dig med exempelvis nedsatt ork, psykisk påverkan eller hög hjärtfrekvens. Godkännande kan övervägas om du behandlas och varit symtomfri i minst ett år. Läkarintyg från din behandlande läkare krävs.

Har du en pågående cancersjukdom kan du inte bli antagen till polisutbildningen. Det gäller även om den initiala behandlingen är avslutad och du bara går på regelbundna kontroller.

För att det ska vara aktuellt med antagning till polisutbildning måste samtliga kontroller vara avslutade och du ska ha blivit friskförklarad. För de flesta cancerformer innebär det minst fem år från att man avslutat sin behandling.

Dessutom krävs alltid ett läkarintyg som beskriver din sjukdom, vilken behandling du fått när du blivit friskförklarad och inte längre behöver fler kontroller.

Ögonsjukdomar som i framtiden riskerar att ge försämrad syn är generellt ett hinder för polisutbildningen. I enstaka fall görs undantag om sjukdomen är under kontroll och inte förväntas bli värre. I så fall krävs ett intyg från ögonläkare.

Exempel på tillstånd som aldrig kan godkännas är färgblindhet, enögdhet, dubbelseende, synfältsdefekter, nattblindhet och defekt färgseende.

Synkraven, med och utan eventuella glasögon/linser, måste självklart vara uppfyllda. Synkrav är lägst 0,1 utan korrektion respektive 0,8 med korrektion på varje öga och normalt färgseende. Ditt färgseende undersöker vi med hjälp av färgseendetavlor.

Om du genomgått en synförbättrande operation krävs ett synintyg som ska vara utfärdat tidigast 6 veckor efter operationen när du haft en avslutande kontroll. Synintyget ska innehålla information om både okorrigerad och korrigerad synskärpa, operationstyp samt operationsdatum.

Du måste klara hörselkraven under prövningen och du får inte använda hörselhjälpmedel under testet. Tonmedelvärdet på det sämsta örat får inte överstiga 20 decibel inom frekvenserna 500, 1000 och 2000 hertz och inte överstiga 30 decibel inom frekvenserna 3000, 4000 och 6000 hertz

I övrigt sker individuell bedömning beroende på graden av besvär. Du får dock inte ha någon öronsjukdom som riskerar att förvärra en hörselnedsättning. Balansorganet i innerörat får inte vara påverkat.

Sidinformation

Senast uppdaterad: 16 jun 2023